Kommunen övade krisledning i beredskapstält

Torsdag 4 juni samlades chefer och medarbetare från Åre kommun för en heldag med utbildning och övning i krisledning. Syftet var att stärka kommunens förmåga att hantera olika typer av samhällsstörningar och kriser.

Träning i krisledning och stabsmetodik

Stabsmetodik är ett arbetssätt som används för att leda, samordna och fatta beslut vid en kris. Genom att öva roller, informationshantering och samverkan kan kommunen agera snabbare och mer effektivt när en allvarlig händelse inträffar.

Dagen innehöll både teoretiska moment och praktiska övningar för att stärka deltagarnas kunskaper och förmåga att arbeta tillsammans under pressade förhållanden.

Krisövning i nytt beredskapstält

Halva dagen spenderades i kommunens nyinköpta beredskapstält. Där genomfördes en krisledningsövning där scenariot var att el, internet och mobiltelefoni försvann under en längre tid. Övningen gav deltagarna möjlighet att träna beslutsfattande, samverkan och kommunikation.

– Det är en stor skillnad att prata om beredskap och att faktiskt öva i praktiken. Genom att genomföra övningen i beredskapstältet fick vi möjlighet att både träna krisledning och testa hur tältet fungerar som en mobil resurs vid en samhällsstörning. Det stärker vår beredskap och ger oss bättre förutsättningar att stötta invånarna om en kris skulle inträffa, säger Hugo Wernman, säkerhetstrateg på Åre kommun och övningsledare.

Hanna Mittjas, kommunikationschef på Åre kommun, var en av deltagarna:

– Övningen visade hur många olika delar som behöver fungera tillsammans vid en kris. För oss som arbetar med kommunikation bekräftade den hur viktigt det är att vi har förberedda rutiner även när de digitala kanalerna inte fungerar. Om ett längre avbrott i elförsörjning, mobiltelefoni och internet skulle inträffa behöver vi kunna nå invånare på andra sätt, exempelvis genom våra fysiska informationstavlor utanför biblioteken, och framöver i våra trygghetspunkter.

I beredskapstältet övades krisledning under ett scenario där el, internet och mobiltelefoni försvinner.

Beredskapstält som trygghetspunkt

Som en del i arbetet med att stärka beredskapen i kommunen pågår ett arbete med att identifiera framtida trygghetspunkter. Arbetet är kopplat till ett nytt lagkrav som träder i kraft i början av 2027 och innebär att kommuner ska kunna erbjuda trygghetspunkter vid kriser.

En trygghetspunkt är en väderskyddad plats dit invånare kan vända sig för att få aktuell information, värma sig, ladda mobiltelefoner, använda toalett och få stöd i en krissituation. De fungerar som en trygg samlingsplats och ett nav i lokalsamhället.

Beredskapstältet blir ett komplement till de framtida fasta trygghetspunkterna och kan sättas upp där det finns behov.

Tältet är utrustat med värme och kan användas året runt. Även vid temperaturer ner mot 30 minusgrader kan tältet hålla en inomhustemperatur på omkring 15 grader. I tältet kan besökare bland annat få information, ladda utrustning, få hjälp att larma 112, värma sig, få första hjälpen och tillgång till vatten.

Beredskapstältet är cirka 100 kvadratmeter stort när det är uppsatt och är utformat för att snabbt kunna transporteras och sättas upp där behovet är som störst. All utrustning är anpassad för att kunna bäras på ryggen eller för hand, vilket gör tältet flexibelt även i områden där fordon inte kan ta sig fram.

Erfarenheter från kriget i Ukraina har visat hur viktigt det är att kunna ge invånare information, stöd och en trygg samlingsplats när elförsörjning, kommunikationssystem eller annan samhällsviktig infrastruktur inte fungerar.

– Med vårt beredskapstält får vi en flexibilitet som stärker kommunens förmåga att agera vid en kris. Tältet kan snabbt sättas upp där behovet är som störst och fungera som en mobil trygghetspunkt för invånarna. De kan också användas av andra aktörer, exempelvis räddningstjänsten, säger Hugo Wernman, säkerhetsstrateg på Åre kommun