Invasiva arter

Blomsterlupin

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) är en trädgårdsväxt vilken noterades som förvildad första gången 1870 i Sverige. Idag är blomsterlupinen etablerad i hela Sverige förutom i Norrbottens inland och norra fjällen. Den sprider sig snabbt och är väldigt vanlig längs vägar, järnvägar, ruderatmark och trädgårdar. Blomsterlupin omfattas idag inte av lagstiftningen som rör invasiva främmande arter, men eftersom den är mycket invasiv rekommenderas markägare bekämpning och förhindring av spridning på sin mark.

Möjliga effekter

Blomsterlupinen konkurrerar ut andra växter bland annat genom att den har god förmåga att binda kväve. Det gör att vegetationen på naturligt magra jordar där ängsblommor som ofta är särskild skyddsvärda trivs, ersätts med mer kväveanpassade arter.

Rapportera fynd

Om du hittar blomsterlupin i naturen är det bra om du rapporterar in det till Artportalen:

invasivaarter.nu

Bekämpning

Det är markägaren som har ansvaret att bekämpa blomsterlupin på sin mark. Om du upptäcker blomsterlupin på någon av kommunens offentliga platser, kontakta miljöavdelningen. Det är viktigt att växtresterna inte slängs i naturen eller i trädgårdskomposten – de ska slängas i väl förslutna sopsäckar som hanteras som brännbart avfall – alltså slängs i hushållssoporna.

• För att hindra spridningen bör man slå av stjälkarna innan blommorna gått i frö. Blomställningarna måste tas bort och förstöras så att fröna inte kan eftermogna och gro.
• Växten kan svältas ut genom att man kontinuerligt tar bort de ovanjordiska delarna. Bestånden kan behöva slås flera gånger om året.
• Genom att dra eller gräva upp rötterna påskyndas bekämpningen.

Parkslide

Parkslide (Reynoutria japonica) är en invasiv främmande växtart som är mycket svår att bekämpa och som lätt sprider sig vid felaktig hantering. Arten kan tränga undan andra växter och orsaka problem för både naturmiljö och byggnader.

Parkslide har under 2026 rapporterats in som påträffad inom kommunen, och det är därför viktigt att den hanteras på rätt sätt för att undvika vidare spridning.

Så ska parkslide hanteras för att undvika spridning

Det viktigaste är att undvika åtgärder som kan orsaka spridning. Naturvårdsverkets huvudrekommendation är att inte påbörja bekämpning om det inte är nödvändigt, eftersom fel hantering ofta förvärrar problemet. Läs mer här: Bekämpning av parkslide

Vissa åtgärder leder nästan alltid till ökad spridning och bör undvikas helt:

• Gräva upp eller schakta bort växten utan särskild metodik
• Klippa, slå eller köra gräsklippare/röjsåg genom bestånd
• Flytta jord från områden där parkslide förekommer
• Kompostera växtdelar eller lämna dem i naturen
• Lägga växtdelar i öppna släp eller containrar

Så lite som en mycket liten bit av en rot eller stam kan ge upphov till nya plantor på en ny plats

Bekämpning med kemikalier

Kemisk bekämpning av parkslide kan i vissa fall vara en möjlig metod, men den är strikt reglerad.

• Endast godkända växtskyddsmedel får användas
• Bekämpning får i regel endast utföras av yrkesverksamma med rätt behörighet
• Anmälan eller tillstånd kan krävas från kommunen
  

Länk till Ansokan spridning av bekampningsmedel.pdf

Jättebjörnloka

Jättebjörnlokan (Jättelokan) är mycket invasiv och konkurrenskraftig. Den kan tränga ut annan växtlighet och på så sätt hota den biologiska mångfalden.

Jättebjörnlokan ser med sina vita blomklasar ut som ett jättestort hundkäx med en kraftig och räfflad stam. Den har stora parflikade blad som kan likna flikiga rabarberblad. Stjälken kan bli flera meter hög och nästan tio centimeter tjock. Jättelokan blommar i juli-augusti, blommorna blir vita och sitter i mycket stora platta halvklotformiga välvda flockar.

Växtsaften kan också ge svårläkta brännsår om man får den på huden och sedan vistas i solsken. Skadorna visar sig ofta inte direkt utan först efter några timmar/ett par dygn. Om du kommit i kontakt med växtsaften bör du tvätta området med tvål och vatten och skydda det mot direkt solljus under minst en vecka, även om du är symtomfri.

Bekämpning

Det är markägaren som har ansvaret att bekämpa jättebjörnlokor på sin mark. Om du upptäcker jätteloka på någon av kommunens offentliga platser kontakta miljöavdelningen:

miljoavdelningen@are.se

• För att hindra spridningen bör man slå av stjälkarna innan blommorna gått i frö. Blomställningarna måste tas bort och förstöras så att fröna inte kan eftermogna och gro.
• Växten kan svältas ut genom att man kontinuerligt tar bort de ovanjordiska delarna. Bestånden kan behöva slås flera gånger om året eftersom plantorna sätter nödskott.
• Bete fungerar också bra, får och kor betar gärna späda jättebjörnlokor.
• Vill man ta död på växten direkt så måste man förstöra rötterna, antingen genom att kapa pålroten under tillväxtstället eller genom att gräva upp eller fräsa rötterna.
• Se upp för växtsaften vid bekämpning av jättelokan. Vid arbete med jättelokorna bör man skydda hud och ögon, eftersom det kan stänka eller flyta från snittytor. Rengöring/tvättning av hud, kläder och redskap som kommit i kontakt med växten bör ske efter avslutad bekämpning.

Uppdragna jättebjörnlokor ska läggas i väl förslutna sopsäckar och lämnas in på Järpens ÅVC där det finns en fraktion för invasiva växter.

Kontakta Åre kommun